Alma Söderhjelm

Un article de Wikipédia, l'encyclopédie libre.
Alma Söderhjelm
Biographie
Naissance
Décès
Voir et modifier les données sur Wikidata (à 78 ans)
Saltsjöbaden Parish (d)Voir et modifier les données sur Wikidata
Sépulture
Nationalité
Activités
Père
Werner Woldemar Söderhjelm (d)Voir et modifier les données sur Wikidata
Fratrie
Werner Söderhjelm
Karl Harald Söderhjelm (d)
Torsten Söderhjelm (d)Voir et modifier les données sur Wikidata
Autres informations
A travaillé pour
Membre de
Prometheus Society (student society) (en)Voir et modifier les données sur Wikidata
Distinctions

Alma Söderhjelm, née le à Viborg et morte le à Stockholm, est une historienne finlandaise de langue suédoise. Elle est la première femme professeure en Finlande.

Carrière universitaire[modifier | modifier le code]

Après avoir obtenu un diplôme d'histoire, Alma Söderhjelm passe 3 ans à Paris, préparant une thèse de doctorat. Celle-ci, intitulée Le Régime de la presse pendant la Révolution française, est soutenue en 1900.

À la suite de cette thèse, l'université lui propose un poste d'enseignante du supérieur. Cette nomination est retardée jusqu'en 1906, à cause de problèmes politiques liés à son père et son frère. L'empereur est alors inquiet de la possibilité qu'une femme puisse, après la nomination d'une femme à un poste universitaire en Finlande, formuler une requête similaire en Russie.

En 1906, elle est devient finalement la première femme maîtresse de conférence de Finlande. Elle reste à ce poste jusqu'en 1927. Elle devient ensuite titulaire de la chaire d'Histoire Générale à l'Åbo Akademi, et donc la première femme à atteindre le grade de professeur, en Finlande[1].

Elle a aussi, dans le cadre de son travail universitaire, contribué à l'édition de la correspondance de Marie-Antoinette avec le gentilhomme suédois Axel de Fersen, mais aussi avec certains révolutionnaires français[2].

Autres activités[modifier | modifier le code]

Alma Söderhjelm est aussi journaliste au Åbo Underrättelser. Elle a également écrit des romans, de la poésie, et des mémoires en cinq volumes[3]. Elle a aussi co-écrit le scénario de Le Vieux Manoir (1923), réalisé par Mauritz Stiller.

Elle était aussi engagée politiquement. Elle participe à de la contrebande de journaux entre la Finlande et la Suède, et aide les militaires volontaires à passer de Suède en Allemagne[4].

Ouvrages[modifier | modifier le code]

  • Le régime de la presse pendant la révolution française. Tome 1. Helsinki. 1900. – Väitöskirja
  • Le régime de la presse pendant la révolution française. Tome 2. Paris: H. Welter 1901.
    • Le régime de la presse pendant la révolution française. 1–2. Genève: Slatkin reprints, 1971.
  • Föreningen de Blindas Vänner i Finland 1887–1903. Helsinki: De Blindas Vänner, 1903.
  • Kulturförhållanden under franska revolutionen. 1–2. Helsinki: Hagelstams förlagsaktiebolag, 1903.
    • Ranskan vallankumouksen sivistyselämästä. Suomentanut O. A. Kallio. Otava, 1903. – (Tieteen työmailta; 2.).
  • Äänioikeusasia Ranskan vallankumouksen aikana. Kotka: Reino Drockila, 1903.
  • M:me Rolands bref i urval öfversatta af Alma Söderhjelm. Helsinki: Helios, 1905.
  • Jakobstads historia. Första delen, Pedersöre historia intill Jakobstads grundläggning. Helsingfors: Edlundska bokhandeln distribution, 1907 – 2. p. Jakobstads stad, 1974
  • Jakobstads historia. Andra delen, Andra perioden: daningens tid 1721–1808. Helsingfors: Edlundska bokhandeln distribution, 1909 – 2. p. Jakobstads stad, 1974
  • Brahestad 1649–1899. Helsinki: Akademiska bokhandeln, 1911
  • Jakobstads historia. Tredje delen, Tredje perioden: utvecklingens tid 1808–1913. Helsingfors: Akademiska bokhandeln, 1914 – 2. p. Jakobstads stad, 1974
  • Historiska essayer. 1, Napoleons syskon. Borgå: Schildt, 1916.
  • Revolutionärer och emigranter. Schildt, 1918. – (Schildts 7 marks böcker; (10)). – (Historiska essayer; 2.).
  • Vägen till friheten: historiskt skådespel i fyra akter. Schildt, 1919.
  • Sverige och den franska revolutionen: bidrag till kännedom om Sveriges och Frankrikes inbördes förhållande i slutet av 1700-talet. 1, Gustav III:s tid. Söderström, 1920.
  • Tjugu små dikter. Söderström, 1920.
  • Det främmande ögat: utfall och infall. Söderström, 1921.
  • Kärlekens väninna. Söderström, 1922.
  • Den flygande holländaren: en episod. Söderström, 1923.
  • Den franska revolutionen: en översikt. Natur och kultur, 1924. – (Natur och kultur; 32.)
  • Den franska revolutionen: en översikt. Söderström, 1924. – (Natur och kultur; 35.)
  • Sverige och den franska revolutionen: bidrag till kännedom om Sveriges och Frankrikes inbördes förhållande i slutet av 1700-talet. 2, Förmyndarregeringens tid 1792–1796. Söderström, 1924.
  • Axel von Fersens dagbok. 1-4. delen. Julk. Alma Söderhjelm. Bonnier, 1925, 1926, 1928, 1936.
  • Unga träd: roman. Bonnier, 1925.
  • Elsbets och min hemlighet. Schildt, 1927.
  • Den stora revolutionen. 1, Monarkiens tid. Söderström, 1927r.
  • Min värld. 1-3. Bonnier, 1929-1931.
  • Den stora revolutionen. 2, Republikens tid. Söderström, 1929.
  • Fersen et Marie-Antoinette. Paris: Kra, 1930[5].
  • Den franska revolutionen. Natur och kultur, 1930. – (Natur och kultur; 32.).
  • Guldskrinet: roman. Stockholm: Schildt, 1930.
  • Orätt men ingen synd: vardagskåserier. Bonnier, 1931.
  • Mina sju magra år. Bonnier, 1932.
  • Fem bröd och två fiskar: vardagskåserier. Bonnier, 1933.
  • Kärlek och politik. Schildt, 1933.
  • Marie-Antoinette et Barnave: correspondance secrète: (). Paris: Librairie Armand Colin, 1934[6].
  • Marie Antoinettes stora hemlighet. Stockholm: Schildt, 1934.
  • Prinsar och prinsessor av Corsika. Stockholm: Schildt, 1935.
  • Av Bonaparternas ätt. Schildt, 1936.
  • En bok om konsten att köpa. Gustaf Näsström, Karl Asplund & Alma Söderhjelm. Stockholms stads hantverksförening, 1937.
  • Georg Carl von Döbeln. Schildt, 1937.
  • Åbo tur och retur. Bonnier, 1938.
  • Carl Johan: ett karaktärsporträtt. Bonnier, 1939.
  • Råd till fruar och fröknar. Bonnier, 1939.
  • Fem droppar i aftongroggen: presetbok till herrarna i kräftsäsongen. Bonnier, 1940.
  • Finlands ära, skyldighet och vilja. Bonniers, 1940
  • Korta komplimanger. Bonnier, 1941.
  • Spel och verklighet: historiska essäer. Bonnier, 1941.
  • Hur står det till?. Bonnier, 1943.
  • Alma Söderhjelm ja Carl-Frederik Palmstierna: Oscar I. Bonniers, 1944.
  • Gustaf III:s syskon: några spadtag i tidens lösa sand. Bonniers, 1945.
  • Glöm din ålder av Alma Söderhjelm ym. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1946.
  • Den lössläppta tungan: kåserier. Bonniers, 1947.

Références[modifier | modifier le code]

  1. « Söderhjelm, Alma (1870 - 1949) » (consulté le )
  2. « Tiedenaisia - Vetenskapskvinnor - Women of Learning », sur www.helsinki.fi (consulté le )
  3. « Alma Söderhjelms Samling »
  4. Söderhjelm, Alma (1870 - 1949)
  5. Alma Soderhjelm, Fersen et Marie-Antoinette : journal intime et correspondance du Comte Axel de Fersen, Grasset, (lire en ligne)
  6. Marie Antoinette (Queen, consort of Louis XVI, King of France) et Antoine Barnave, Marie-Antoinette et Barnave : correspondance secrète, Colin, (lire en ligne)

Liens externes[modifier | modifier le code]